Press

Theo Wa de Pohl visar upp en serie båtar från fiskeläget Baju i Anga. Renodlade målningar där han reducerar och förenklar den gamla båten som sakta men säkert håller på att förvandlas till strand, men där han också lägger till och driver målningen vidare utan att plocka bort själva essensen.

Han plockar sina intryck i sin närhet, stranden eller huset i Norrlanda där bodde många år, för att försöka någon slags klarhet. Varje målning är för honom en utmaning där färg och form bär fram innehållet.
På samma sätt använder två av sina boenden, dels en gammal interiör från Swedenborgsgatan i Stockholm och dels sommarboendet på Gotland, innan det var dags att bosätta sig här för gott. Här möts det mera rustika med det ifrågasättande i tillvaron.
Theo Wa de Pohl har inte varit någon flitig utställare på Gotland. Vi måste söka oss tillbaka till den gamla FKG-tiden och under stora delar av 1990-talet låg måleriet på hyllan när han utbildade sig till terapeut. Nu har han dock tagit upp måleriet på allvar och nästa år får vi troligen se hans fina målningar på en separatutställning på Galleri 5.
Passa på att se den fina utställningen i Burgsvik som är öppen till och med lördag.

Bengt Valentinsson

Gotlands Allehanda

Theo Wa de Pohl visade redan förra sommaren upp några av sin båtmotiv från stranden vid Baju i Anga tillsammans med Karin Tibergs skulpturer i galleri Vincent i Burgsvik och han utlovade redan då en separatutställning i Visby. Nu är tiden inne och till och med 13 maj visar han "Baju med mera" på Galleri 5.

Några av de läckert reducerade och avskalade båtmotiven finns där, men den här utställningen innehåller också ett mera personligt tilltal i måleriet. Som med nästan all god konst finns här ett tilltalande och högst personligt utforskande av sig själv, sin samtid och den yttre påverkan som vi alla utsätts för.
Närvaron i måleriet ställs man inför när han i det inre av de två rummen på galleriet valt att visa en enda bild, bilden på sig själv tillsammans med familjen. Även den här målningen är avskalad till sin karaktär men vi förstår ändå en del av konstnären som ung tillsammans med mor och far och två systrar.
Målningen blir naturligtvis monumental, likt en altartavla som upptar hela rymden i rummet och skapar det enda perspektivet i rummet.
Flera av de mera personliga målningarna har en meditativ karaktär, avskalade och poetiska. Målningen "Solweig" intresserar, liksom målningen på en ensam båt i vattnet där man kan ana konstnärens egna speglingar i vattnet.
Likaså målningen med konstnären i tre olika figurationer en båt tillsammans med en katt. Jaget och medvetandet, menar konstnären, och känner på vattnet med sina händer för att få struktur på oändligheten.

Theo Wa de Pohl som från och till har vistats på Gotland sedan mitten 1970-talet bor sedan en tid i Gammelgarn och av de fyra utställningar han deltagit i här på ön så är detta den första egentliga separatutställningen.
Familjen och det egna hemmet har öppnat nya perspektiv och gett honom nytt material till målningarna. Ett djupare konstnärligt språk som kräver både ställningstaganden och ansvar.
Han har plockat från sina förebilder, påverkats av många, och skapat sina egna bilder där han kan visa upp "det" som är väsentligt. Därför är det också en utmanande utställning - inte bara för konstnären.
Bengt Valentinsson
 

GA

Bilder från När och fjärran

Theo Wa de Pohl, numera med hemadress i Gammelgarn, håller sig inom socknen när han samlat ihop sig till sommarutställning.

I lördags var det vernissage för hans ”Målningar från nära och fjärran” på Galleri Sjaustru.

Även om det var flera år sedan han senast hade en separatutställning på Gotland har Theo Wa de Pohl inte tagit pension från sitt målande. Tvärt om!

Men som ålderspensionär har han inrättat sin tillvaro med ett sommarliv i huset i Gammelgarn och ett vinterliv utomlands, de senaste fyra vintrarna  i Prachuap Khiri Khan som ligger vid Thailändska gulfen där landet är som smalast.

Att titeln på den nya utställningen blev ”Målningar från när och fjärran” är därför ingen tillfällighet, och för att vara mer exakt borde undertiteln vara”….och några båtar…”

De senaste utställningarna  innehöll nämligen flera av hans avskalade båtmotivFrån stranden i Baju i Anga där han som konstnär lagt in sina egna speglingar i motiven.

Theo Wa de Pohls målningar har alltid ett personligt tilltal även om det i bilderna från ”fjärran” handlar mycket om landskapet och naturens egen skönhet.

Själv tycker han att han blivit mera tystlåten och att det blir allt svårare att hitta motiv till sina bilder. Men som alltid föder kampen mellan färgerna och formerna nya tankar som han utnyttjar för att färdigställa sina akrylmålningar.

Samtidigt har hans resor de senaste åren lättat på självkritiken och gett honom ett nytt förhållningssätt att möta sin publik, på samma sätt som thailändarna förhåller sig till karaoke: ”det är inte ditt problem om du inte kan sjunga, det där blir faktiskt publikens problem.

Det tidigare anslaget med många blå och grå nyanser har den här gången lättat mot gult, som i målningen ”Khiri Khan” där solen stiger ur havet mellan bergen som omger staden- ett fantastiskt ljusspel där solen är både aktör och regissör.

Hans mera traditionella färgval återkommer i ”Au Manau” en målning från världens vackraste militärområde, platsen som thailändarna  numera hedrar efter den ärevördiga segern över japanerna under andra världskriget.

De ”nära” målningarna är mycket mera personliga till sin karaktär och han visar både självporträtt och bilder på sin familj.  Mamma finns med i en målning han valt att betitla ”Saknad vän” och även pappans rökrock finns med på en av målningarna.

Och så återkommer de gamla båtarna på stranden vid Baju.  Båtar som sakta, sakta håller på att förvandlas till den strand där de ska vila för evigt

Bengt Walentinsson